Shalalala

Jag har fortfarande Jimme Åkesson Shalalalala Jimme Åkesson Shalalala från valsöndagens TV-sändningar obehagligt ringandes i mitt huvud. Under veckan har det varit mycket om SD:s politik i media. Deras kulturpolitik har vädrats en del: "Genom att rikta ett särskilt stöd till kultur som lyfter fram “det svenska kulturarvet” och man ska dra bort stöd till institutioner som visar kulturyttringar som “är groteska” eller sysslar med uppenbart icke-svenska verksamheter, som exempelvis afrikansk dans." Detta är hämtat från en intervju med SD:s kulturpolitiske talesman Johnny Skalin och som det går att läsa om här.

Mer finns att läsa på SD:s hemsida: "I dagens Sverige förringas och förnekas det svenska kulturarvet och den svenska identiteten till förmån för utländska kulturer. I dagens Sverige går en alltför stor del av det skattefinansierade kulturstödet till mångkulturella, destruktiva och elitistiska kulturyttringar. I dagens Sverige har medborgarna allt för lite inflytande över vilka kulturyttringar man vill stödja."

Med detta i ryggen så förstår jag inte varför de segerrusiga Sverigedemokraterna valde att sjunga en refräng från en hejaklacksramsa som i sin tur härstammar från en sång som härstammar från Jamaica. Det måste ju ha funnits nåt äkta svenskt som de kunnat sjunga istället, eftersom det är vad de värnar om. Hursomhaver, alla verkar gilla den här trallvänliga melodin, även muslimer - här ett klipp från Youtube som visar flickor från en islamisk skola dansa till Boney M:s version.



Det är såna här steg över nationerna som jag gillar - en jamaicansk sång som blir en onehitwonder med en tysk popgrupp med medlemmar som har sina rötter från Karibien och som här i videon blir ett dansnummer på en islamisk skola. För mig är det så kultur fungerar - dans, musik, litteratur konst, teater, film, arkitektur mm utvecklas och berikas av influenser som kommer från hela vår värld.

Uppslaget till det här inlägget fick jag när jag läste den här texten.

Edit: Ännu en text om samma tema finns här.