Poesi, explosioner och skyttegravar

Tidigt i höstas innan jag mer eller mindre försvann från SL en period så hann jag med ett besök på en otroligt välgjord sim som berättar om skyttegravarna i Frankrike från det första världskriget. Jag tog en massa foton därifrån och har sparat dessa och känner att nu är det dags för ett inlägg om den här simmen/utställningen, som har namnet Western Front 1917.

Simmen har byggts upp som en gång av skyttegravar, som man följer och det låter omkring en hela tiden när man går här. Det är ljud från eldknaster, skrik, explosioner och vapen. Här finns film- och ljudinspelningar med bl a brittiska soldater som var med under dessa helvetiska bataljer som utspelades i västfronten och här får man ta del av deras fasansfulla berättelser.








Krigspoeter blev ett begrepp under första världskriget och här finns några av dem representerade. Bland annat kan man höra dikter av Isaac Rosenberg och Wilfred Owen bli upplästa.


Det här är en sim som man blir berörd av och man blir alldeles kall i hjärtat när man tänker på att de här fasansfulla scenerna, kanske inte i skyttegravar, är något som dagligen sker runtom i vår värld. Jag vill avsluta det här inlägget med en dikt av Wilfred Owen (1893-1918) som berörde mig extra mycket:

Anthem for Doomed Youth

What passing-bells for these who die as cattle?
-- Only the monstrous anger of the guns.
Only the stuttering rifles' rapid rattle
Can patter out their hasty orisons.
No mockeries now for them; no prayers nor bells;
Nor any voice of mourning save the choirs, --
The shrill, demented choirs of wailing shells;
And bugles calling for them from sad shires.
What candles may be held to speed them all?
Not in the hands of boys but in their eyes
Shall shine the holy glimmers of goodbyes.
The pallor of girls' brows shall be their pall;
Their flowers the tenderness of patient minds,
And each slow dusk a drawing-down of blinds.

Ett roligt tidsfördriv

Ibland när jag har långtråkigt i SL brukar jag ta en tur till Amaccis håravdelning och testa hårdemos.


Det är alltid roligt att testa nya hår och framför allt nya färger då man inte styr vilka färger man får i demon. Bakom Amacci finns svenska avan Carina Larsen för er som inte visste det och här finns det inte bara hår utan även ögon, skin/shapes, smycken och AO:s.





Om jag köpte något? Jodå, håret på bild nummer 3, men i en annan färg, är numera i mitt inventory. 250L$ för nio olika hårfärger i färgpaketet Black och frisyren heter Anna.

Ett fotografiskt återbesök

Jag besökte Fotoscope för snart två år sedan och idag var det dags igen. Det var lika kul den här gången som det var 2010. Mycket av det som fanns då finns kvar men mycket var utbytt. Fotoscope är ett paradis för den som vill leka lite med motiv och poseringar.










Här finns en Fotoshop där det går att köpa bl a poseringar och även ett Fotogallery där Korgi Lerwick, avan bakom simmen, visar upp sina foton från både RL och SL. Just nu visas bla en uställning med foton från fjolåret tagna i Andalusien.





Ta mig till Fotoscope

Fröken Tvärsemot

Ibland blir jag lite av en Fröken Tvärsemot.


Tjatas det för mycket så gör jag tvärtom.

En internationell uppdatering

Imorse när jag loggade in så var Sarco inloggad. Honom hade jag inte pratat med sen tidigt i höstas så jag fick genast en TP till stället där han var så att vi kunde uppdatera oss lite. Jag blev TP:ad till African Live HQ där Sarcos partner Harley var DJ. Afrikansk musik av vitt skilda slag spelades och det var bra sväng på låtarna.


På den korta stund jag var där hann Sarco och jag gå igenom väderläget i Sverige och Australien (här kallt så in i bomben pga "rysskylan" och där vått så in i bomben efter "vansinnesregn"), hur livet måste ha varit i London under 80-talet samt presidentvalet i Finland.

Det som jag beskriver här tycker jag är bland det finaste med SL, att man kan skaffa vänner från när och fjärran, som har kanske andra perspektiv på tillvaron och som man kan träffa i miljöer så långt ifrån det som man i vardagen möter.

Två helgevents som jag vet kommer bli fantastiska

Som vanligt bjuder SL på en massa fantastiska events att gå på i helgen. Här kommer två sådana fantastiska events och båda arrangeras av driftiga svenskar som gärna vill bjuda på trevliga tillställningar för sina besökare.

Först ut är Swedish EventMakers Award (SEMA). Det är Vira, Apollon och NEO som anordnar detta och det är ett pris/event till de som fixar tillställningar i SL. Trions omnämndande för de nominerade är: "Ni som med stor fantasi och entusiasm, enträget och oförtrutet skapat många oförglömliga events under 2011!"

I videon nedan syns de nominerade. Galan äger rum ikväll på Fallen Gods Club (nypremiär) kl 22 och värd/DJ för kvällen är Apollon.



Imorgon kväll är det dags för äventyr på Kandiudden. Det är mina goa grannar Apmel och Kandi som bjuder in till festligheter. All information ni behöver finns i texten nedan:
　
Kikas and Marma are back!
　
Extraordinary Adventures in an Uncontrollable Environment of Unexpected Dangers and Temptations has struck them while the rest of us have been trotting on safely in our dull everyday lives. But they managed to document all and now they will give us proof of their survival ability!
　
All this gibberish means: a totally new show, called "Back to the Brink". All scenes are new and never before shown!


Have you never seen Kikas and Marma? Be sure not to miss them, they are unique entertainers.
　
Come see them at Place des Petits Bourgeois now on Sunday the 5th! The show starts at 1PM SL-time.
　
Shortly after 2PM there will be music and dance and DJ is the excellent Eifach, well known from at least a couple of worlds.
　
Be safe, be in good time!
Kandinsky Beaumont and Apmel Goosson

Mycket mer än otäcka clowner på Sopor Aeternum

Här kommer nu upplösningen på cliffhangern jag bjöd på igår.

Vill du utforska i en smått bisarr och magisk miljö så rekommenderar jag ett besök på Sopor Aeternum. Här finns en blandning av det mesta från älvor till ockulta föremål och bakom varje bergstopp så finns det något nytt och spännande att upptäcka. Allt som finns att utforska ackompanjeras av klassiska musikstycken, röster och spännande ljud vilket förhöjer den lite magiska stämningen som finns här.

Simmen är poppis för här trängs avorna med varandra och det är svårt att få vara i fred så att säga. Det tar bort lite av magiken samtidigt som det är kul att det finns simmar som drar många besökare. Mina bilder visar bara en liten del av det som finns att se och jag har inga bilder t ex från Häxans hus, Fetish-cabaret och Fyrtornet.



På simmen finns ett bra teleportsystem men när jag upptäckte det här underbara sättet att förflytta sig så var det enbart ballongflygning som gällde för mig.



Här finns en kyrka som inte var speciellt gudfruktig. Tvärtom skulle jag vilja påstå.



Det finns många mysiga och trevliga ställen att koppla av på, ensam eller i par med någon. Jag skulle vilja påstå att det finns något för alla här oavsett vad man går i gång på.



Här finns ett stort spöklikt hus med många rum. Stämningen därinne var som hämtat från någon suspekt japansk skräckfilm. I rummet med leksakerna stod jag bara och väntade på att ett flickebarn skulle komma instörtande med en kniv i högsta hugg. (Om det kom något flickebarn med kniv i handen? Nix.)




En stor del av simmen är uppbyggd som en nöjespark, med massor av saker och ting att roa sig med. Det var i den här delen som de otäcka clownerna fanns. Bäst gillade jag den sorgliga karusellen med den stackars hästen som kommit loss och som numera står vid sidan av, alldeles stillastående, och betraktar livet som snurrar runt runt runt.

Kort sammanfattat så är det här både en välgjord och vacker sim samtidigt som den bjuder på mycket upplevelser av de mest skilda slag. Åk dit är min rekommendation!